I Love You, Daddy

Komikern Louis CK:s självfinansierade långfilmsdebut med tendenser åt Woody Allen-hållet.

Mathilda

En väl tunn och lång film som på sina håll glimmade till dialogmässigt. Tonåringar kan med fördel inspireras av 17-åriga Chinas sätt att säga till sin pappa att han mer än gärna får förbjuda henne att göra saker, en taktik som alltid slutar med att pappan aldrig säger nej. Bäst var detta: scenen där Leslie mansplainar feministiska inriktningar för China (fel! mansplaining är det väl bara om China hade vetat vad teoretisk feminism är…?) och scenen där Grace berättar för Glen om hur hon som 15-åring var tillsammans med, och VILLE vara tillsammans, en mycket äldre man och Glen svarar: ”You were raped!” Det påminner mig om när jag själv som tonåring blev våldtagen i Spanien. Efteråt skrev jag ”man är inte mer våldtagen än man känner sig”, och har nu mer än 10 år efter händelsen inget vidare behov av bearbetning i samhällets namn. Får man äga sin upplevelse av en händelse även om den inte går i linje med rådande paradigm? Jag tänker att män är som de alltid har varit, men att frågan är ny: ska män stå på barrikaderna och skrika om vilka duktiga jämställda feminister de är, eller ska de ba vara sig själva? I know which one I prefer.

3 av 5 runksatser

Anton

Instämmer, slappt nog, med mina kamrater om att filmen hade många intressanta frågeställningar. Dessutom var John Malkovich lysande som “vis” filmguru! Dock hindrade min prydhet och min känsla för estetik mig att njuta av det ofta profana och grunda språket, även om det verkade bli färre sucks och fucks ju längre filmen led. Vidare kunde jag inte riktigt acceptera den, tyvärr, vanliga kombinationen av tillrättalagd dussinunderhållning och allvar - själva formen hindrar temat från att verkligen bränna till. Och ja, den var för lång.

3/5 illegala nedladdningar.

Lisa

Jag råkade se rubruken till en annan recention som löd “mostly weird”, något jag håller med om. Tycker sedan innan att Loius CK är rolig, men det skapades ett skav inom i och med filmen och anklagelserna mot honom. Vissa “fucks” och andra profanities kändes som när jag som barn sjöng Ronny och Ragge bara för att få svära. Som att någon för första gången “får” svära, alltså lite löjligt istället för coolt. vet inte riktigt vad jag ska säga, är mest förvirrad och ambivalent fortfarande, men är kanske det som är meningen?

3 av 5 fucks given

Ola

Det här var min favoritfilm hittills i filmklubbens korta men anrika historia. Filmen är helt omöjlig att se utan att tänka på dess historia då den stoppades av utgivaren bara veckor innan dess planerade premiär när #metoo drog fram över världen. Louis CK hamnade ju under giljotinen p.g.a att han tydligen går igång på att runka framför kvinnor och ja, han är helt enkelt lite äcklig.

Det intressanta med detta är att filmen handlar om frågor kring vad som är perverst? Är alla snuskiga? Vilka kan erkänna det? Vilka tillåts vara det? Får en ung kvinna gå igång på en äldre man? Får en äldre man gå igång på unga kvinnor? Vem är domaren? Jag tycker filmen behandlade detta på ett intressant sätt och man var alltid nyfiken och förväntansfull på vad som skulle hända / inte hända.

Det finns inget jag hatar mer i filmer än pekpinnar, skriva på näsan och uppenbara tråkiga budskap där man inte ens behöver se filmen för att förstå exakt vad den har för agenda och vad filmen vill säga, jag tycker BlacKkKlansman var ett bra exempel på det. Den här filmen visste jag inte vad den skulle ta vägen och jag visste inte heller vad jag själv skulle tycka om karaktärernas beteende som alltid var i en i gråskala (no pun) och det var aldrig uppenbart vad man skulle tycka om nåt.

Well, den var ganska rolig också :D

Den får 4 av 5 kultur-daddies av mig.